Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet.